Låt oss tänka på vår egen hälsa - Mat och socialt tryck

Skulle du bli förvånad om jag berättade att en av de största utmaningarna jag ser hos mina kunder – i min roll som kostrådgivare och livsstilscoach – är det sociala trycket från vänner, kollegor och familj?

Att försöka leva hälsosamt verkar vara ett känsligt ämne för många av oss. Jag tror dock att det finns enorma möjligheter till utveckling här, på båda sidor. Låt oss ta en titt:

Du mår inte helt bra, kanske har du låg energi, besvärande magproblem, sover inte som du brukade, eller så har du ett försvagat immunförsvar. Du bestämmer dig för att satsa på en konsultation för att reda ut detta och hitta orsaken, vilket kan innebära ytterligare laboratorieprover. Tillsammans med din coach tar ni fram en långsiktig plan, och du känner dig stärkt att börja genomföra stegvisa förändringar i ditt liv och förhoppningsvis märka en skillnad direkt! Du är förväntansfull, nyfiken och hoppfull – du vet att du gör dig själv och din kropp en tjänst… genom att ta hand om dig själv.

Att ändra sin livsstil är dock ett hårt arbete och kan för många av oss vara en känslomässig resa! Det kan kännas som en tango där man tar två steg framåt och ett tillbaka. Vi stöter på begränsande tankemönster, kanske känner motstånd, sårbarhet eller frustration när saker och ting inte förbättras så snabbt som vi hade hoppats.

När vi befinner oss på denna väg mot självupptäckt genom mat är det enda vi behöver uppmuntran, stöd och respekt för att vi vågar prova något nytt. Om vår resa eller våra val på något sätt upplevs som stötande av andra – så är det aldrig vår avsikt. Människor omkring oss kanske inte håller med på alla plan – och det är okej – alla har rätt till sin egen åsikt. Men till dem som inte håller med vill jag säga att om ni verkligen bryr er om personen, visa då ert stöd genom att låta bli de onödiga kommentarerna om att vi anstränger oss för mycket, att vi gör det alldeles för komplicerat eller att vi är för ambitiösa när det gäller vår mat.

Varför är det alltid familjen som är värst? Berätta för mig!

Följer ni med mig på den här resan? Håll ut, vänner – ni är inte ensamma.

1. Försök hitta en gemenskap med likasinnade!

Det finns massor där ute, det är bara att ta kontakt… och våga dela det här.

2. Fokusera på de personer vars åsikt verkligen betyder något.

Berätta din historia bara för dem som förtjänar att höra den.

Det finns en viktig symbolisk lärdom att dra – försök fråga dig själv:

• Varför reagerar jag så här? Behöver jag stå upp för mig själv mer?

• Vad är viktigast för mig just nu?

• Vems åsikt är det som verkligen räknas?

Forskning visar att mat är en väg till personlig utveckling – D Minich.

Man får vad man ger, eller hur? För oss som har hittat tillbaka till hälsan genom matens väg är det lika viktigt att vi respekterar dem somINTE har gjort det. I början har vi en tendens att anta en inställning av typen ”låt oss rädda världen en glutenfri tugga i taget” genom att försöka tvinga på alla vi möter varje hälsotips vi kan komma på. Att tyst föregå med gott exempel verkar dock vara ett mycket effektivare sätt (åtminstone för mig, eftersom jag har provat båda). Detta är särskilt utmanande när man har nära och kära som mår dåligt på grund av dåliga livsstilsval.

Så fort vi börjar känna oss trygga och verkligen litar på att våra dagliga val är de bästa för just våra kroppar och sinnen – kommer det att märkas i våra röster! Tro mig. Folk kommer att ta ett steg tillbaka och förhoppningsvis istället bli nyfikna på din resa.

Det jag tar med mig från den här berättelsen, som ligger mig särskilt varmt om hjärtat, är att vi måste respektera varandras livsresor – och göra det villkorslöst. Vi måste lita på att vi alla gör så gott vi kan, med de förutsättningar vi har. Kanske borde vi sträva efter att lyssna mer än vi predikar. När allt kommer omkring är det bara oss själva vi kan förbättra.

Jag vill tillägna det här inlägget till min underbara svägerska som alltid har stöttat mig, oavsett vad som hänt.